Nu har det varit långledigt, Jennifer grät stora krokodiltårar vid lämning. Dom båda har kommit över det och det kan vara lite gnäll att dom inte vill vara där vissa dagar. Men idag klamrade hon sig fast, jag kände hur hennes små armar klämde hårt kring min hals. Och vi kramades och pussades, sen ska man glatt lämna sin lilla skatt och säga hejdå. Spelar ingen roll hur gamla dom än blir, så gör det lika ont varenda gång då ngn av dom är ledsen från hjärtat. Mammas fina prinsessa. Men det blir bra, dom kommer garanterat springa omkring senare och då vi väl hämtar så vill dom inte gå hem ☺ Tänk att nästa vecka fyller dom 5 år ? Jag kommer ihåg det som om det vore igår då dom föddes. Sedan första gången för snart 11 år sedan då jag vart mamma har det varit det bästa som hänt mig. Jag älskar titeln mamma och lever verkligen upp till den. Bästa som man kan få uppleva !
